Gå till innehåll
Nylands förbund Aktuellt Kontaktuppgifter
Sök

Beredskap för klimatförändringens konsekvenser sker genom samarbete på landskapsnivå

Med anpassning till klimatförändringar avses att med framförhållning förbereda sig för det föränderliga klimatet. Syftet med anpassningen är att minska klimatförändringens skadliga effekter, stärka samhällets funktionsförmåga samt utnyttja de möjligheter det föränderliga klimatet skapar. Nylands förbund främjar det regionala anpassningsarbetet i samarbete med kommuner, myndigheter, företag, forskningsorganisationer och andra regionala aktörer. 

Klimatförändringen har redan nu inverkan på naturen, den byggda miljöns och infrastrukturens funktionalitet, näringar och människans hälsa och välfärd. Klimatet som förändras medför också återverkningar till följd av störningar i internationella leveranskedjor, geopolitiska förändringar och tillgången på naturresurser.  

Samarbete är en förutsättning för lyckad anpassning 

Att anpassa sig till klimatförändringen förutsätter ett långsiktigt samarbete mellan olika aktörer. Kommunerna har ett stort ansvar för anpassningen. Genom hållbara planläggningslösningar som beaktar klimatförändringens effekter skapar man förutsättningar för en klimathållbar samhällsstruktur. Det väsentliga är också att förbereda sig på undantagsförhållanden. 

I landskapsförbunden beaktas anpassningsbehovet vid framsynsarbete, landskapsplanläggning och uppgifter som hänför sig till den. Vi styr också projektfinansiering till anpassningsarbetet. Till Nylands förbunds roll hör att samordna regionala aktörer och möjliggöra en plattform för samarbetet och att stödja bildandet av en gemensam lägesbild, utbytet av information samt beaktandet av klimatanpassningen när landskapet utvecklas. 

Ett landskapsöverskridande samarbete behövs bland annat för granskning av olika avrinningsområden. Genom samarbetet kan man också spara resurser när man tillsammans kan utarbeta riskbedömningar av områden som har enhetliga naturförhållanden och verksamhetsmiljöer. 

Livskraftscentralerna förvaltar många processer som exponeras för klimatförändringen, såsom översvämningsskydd och annan utveckling av den byggda miljön. Riskhantering är en väsentlig uppgift också för tillstånds- och tillsynsverken. 

Färdplanen för ett klimathållbart Nyland 2030 styr regionalt anpassningsarbete

Inom det ERUF-finansierade Klimathållbart Nyland som vision (VILKKU) utarbetades under åren 2023–2026 en färdplan för ett klimathållbart Nyland 2030 som är Nylands första regionala plan för anpassning till klimatförändringen.

Färdplanen sammanför

Syftet med färdplanen är att stärka Nylands förmåga att förutse klimatförändringens effekter, minska regionens sårbarhet och stödja landskapets klimatresiliens senast år 2030.

Verktyg för kommunala och regionala aktörer

Flera praktiska verktyg har utarbetats som stöd för färdplanen för ett klimathållbart Nyland 2030. Verktygen kan utnyttjas till exempel vid kommunernas anpassning till klimatförändringen, riskhantering, planering av markanvändningen och strategisk utveckling.

Mål för nyländskt anpassningsarbete

Stödja regionalt samarbete och identifiera regionala lösningar

Det första målet är att stödja regionalt samarbete och identifiera regionala lösningar. Utgångspunkten för detta mål är att skapa en gemensam förståelse mellan de nyländska aktörerna om landskapets största klimatrisker, anpassningsbehov och effektiva lösningar. Syftet är att identifiera effektiva och skalbara anpassningsåtgärder och att stödja kommunerna och andra regionala aktörer i konkreta anpassningsåtgärder. I anpassningsarbetet granskar man regionala risker från klimatförändringen och sårbarhet. Riskfaktorerna beskrivs och klassificeras. Man ökar också förståelsen om klimatförändringens verkningsmekanismer och hur riskerna fördelas.

Stärka rättvis anpassning och främja lösningar som ger mångsidig nytta

Det andra målet är att se till att anpassningsåtgärderna ger mångsidig nytta och genomförs rättvist. Målet är att hitta mångfacetterade lösningar som förbättrar klimatresiliensen och samtidigt ger fördelar för naturen, ekonomin, hälsan och samhället som helhet, utan att försämra någons socioekonomiska status eller skada naturen. Samtidigt höjs betydelsen av de sociala och ekonomiska konsekvenser som anpassningen har vid beslutsfattandet, och beaktandet av rättviseaspekten stärks i anpassningsarbetet.

Styrning genom information och beaktande av aspekterna kring försörjningsberedskap

Det tredje målet är att göra anpassningen synligare i det strategiska beslutsfattandet och planeringen och att främja försörjningsberedskapen. Detta kräver att kostnaderna, fördelarna och den behövliga kompetensen för åtgärderna synliggörs så att informationen effektivt kan utnyttjas i beslutsfattandet. Syftet är att med framförhållning identifiera och stärka de nyckelprocesser som säkerställer en klimathållbar samhällsstruktur för att förbättra försörjningsberedskapen. 

Sidan uppdaterad senast: 17.9.2026